Idag får jag fria!

Enligt traditionen finns endast en dag då tjejen får ta saken i egna händer och fria till sin kära! För fyra år sedan var jag typ 2 minuter sen. I år har han rest bort karlsloken.

Innan han for sa jag att det var ju så där halvbra tajmat och tänk, vi skulle kunna ha varit gifta i fyra år vid det här laget. Jag tyckte att det kändes trevligt att tänka på att vi hade kunnat varit gifta så länge. Vet inte om han var lika övertygad. Börjar undra om han kanske var för rädd för att stanna kvar i Svedala under skottdagen?! Eller är det bara det att han vill vara säker på att få fria själv?

Hmmm. En sak vet jag i alla fall att det där med förlovningar är överskattade. Det är ju bröllopet man vill åt!

Nåväl, till alla er där ute. Ha en underbar skottdag!

Problematisk inställning till oproblematik!

Alltså. Jag kan bli så sjukt provocerad av folk som har en oproblematisk inställning till livet och förhållanden. När allt är bra och det är aldrig några problem och nej vi har aldrig bråkat någon gång. Vi tog cyklarna och åkta på utflykt till slottet 2 mil bort och där åt vi vår matsäck som vi tillagade i morse klockan fem. Och ohhh vad vi är glada och pigga och ordentliga och samstämmiga och tycker lika hela tiden och har aldrig bråkat för varför ska man göra det och blähhhhhh!

Om man är så lik den man är ihop med, var finns då passionen och vad driver en framåt? Visst, jag skulle också vilja bli lite mer harmonisk och hitta ett bättre sätt att kommunicera med min pojkvän när jag blir arg, trött och irriterad. Men gud vad ingen skulle känna igen mig om jag var glad och nöjd hela tiden. Och vad skulle jag göra med all tid jag fick över som tidigare använts till att gnälla och vara bitter? Ja säg det. Kommer nog aldrig får veta't.

varför tycker jag att det är så trist att Mr är långt borta?

Det som är mest tråkigt är att man inte får dela med sig av vad man varit med om under dagen och inte får höra vad som hänt i den andres liv. Trist. Nåväl.

Det var nog allt för idag gott folk. Till sängs!

nostalgiii

Åh vad roligt! Såg mina gamla arbetskamrater. Känns roligt. Känns också tråkigt att R inte såg det. Vilken nostalgi, massa roliga klipp och grejer.

En vecka kvar tills han kommer hem nu. Vart går gränsen för när man får skaffa sig en lover vid sidan om?

ManoDeppo

Har försökt klä upp mig på jobbet. Har försökt hålla humöret på topp. Har försökt tänka happy thoughts. Men det funkar inte. Jag vill ha tillbaks min svennebanan från Thailand. NU! Varför ska han vara borta så länge för? Är inte killar till för att vara hemma och ta hand om en?! Fixa, trixa, ha maten klar när man kommer hem från jobbet? Nu vill jag bara slänga ihop nåt snabbt men har köttfärs i kylen som måste tillagas ikväll men jag ORKAR bara inte. Om nån hade lagat till den åt mig å andra sidan. Det hade varit skönt...

Ikväll ska jag vara nostalgisk och kolla in kanalen som gör TV för oss som jobbat på kanalen tidigare. Kul för oss men hur roligt är det för tittaren? Ska förbereda mig med att ta en öl och säga hej då till en arbetskompis som flyttar hem till Finland. 

Idag var jag euforisk. Sprang omkring som ett annat jehu och mallade mig. 4,7 säger jag bara! Hade varit grymt bra om det var betyg i skolan. Det är även grymt bra om man jobbar på min kanal. Så, trots depp och längtan har något väldigt trevligt hänt idag. 4,7 gott folk! 4,7!

Och så där fortsätter det. Manodepressiv var ordet.

Vårdguiden, min vän eller min fiende?

Är det nästäppa, bihåleinflammation eller snuva...?
Fan vet. Men det som är tydligt är att om jag fortfarande är snuvig i slutet av veckan måste jag gå till doktorn...Igen!

Mmmmmmmmmmat

Jag gillar mat. Jag gillar att laga mat. Jag gillar att äta mat. Jag gillar att läsa om och att titta på TV-program om mat. Har dock inte lärt mig matlagningens konst till fullo. Långt ifrån. Men jag är hoppfull. Ibland hittar man bara de mest härliga smakkombinationer som man sedan kan tweaka för att hitta fler härliga kombos. Skillnaden mellan grön och röd spansk chili är t ex enorm! Och att byta ut grön chili i receptet ovan mot harissa och sedan lägger till torkade svarta oliver. Mmmmmmmm. Ibland lär man sig att det blir bättre om man steker chorizon innan den hamnar i grytan...Eller att man ska hålla sig till det märke man gillar eftersom man bara blir besviken om man någon gång tar second best. Några saker som jag alltid har hemma sedan starten på året som jag inte haft tidigare: vittryffelolja, konserverad kronärtskocka och baba ghanouj. Ser fram mot nya smaksensationer och har framförallt en källa till kunskap vars recept jag gärna läser och inspireras av! Vem vet, inom kort kanske jag använder både bockhornsklöver och äggvitepulver obehindrat! (Även om bakning hittils inte fått särskilt mycket utrymme. Men jag älskar ju macaroons men de finns ju inte att köpa så det kanske är dags...)

Söndagkvällen ska fyllas med Elvis Costello with Burt Bacharach och god ost!

minnet

Shit vad jag är okoncentrerad idag. Har varit ute och kört bil och det har tydligen tagit upp hela min koncentrationsförmåga. Stod med Mikka på Fredells när hon beställde tapeter och min hjärna var verkligen all over the place. Ringde och snackade med morsan på hennes födelsedag och frågade vad hon fått i present och jag jag kommer inte ihåg en enda sak som hon sa....Troligtvis beror det på att min hjärna är helt full med snoooooor! Haf varit snuvig i en hel vecka nu. När ska den här skiten ta slut!?!

Nåväl, ska hem till Mikka och käka nu. Ha det fint!

Klagaaa

Ja, jag vet att det finns barn som svälter och fattiga människor och naturkatastrofer. Men nu är jag fan less på att vara sjuk. Gör mig friiiiiiiissskkkk!!!

Man kan ju undra...

...hur någon som har det så bra kan vara så bitter. Frågan ställs, i stort sett, dagligen av bloggens upphovskvinna. Det finns alltid något roligt som kan förvrängas till oigenkännlighet, alltid något tecken i skyn som tyder på katastrof och alltid någon oförrätt att dra fram ur vrårna. 

Jag ville bara säga det. 

Om någon skulle undra...

Justa beat!

Hur kan mannen som gjorde "Talar ut" vara så ojämn? Den här låten är ju GRYM!!!!

Phuket, 30 grader

Jodå, det står så i DN. Phuket, 30 grader varmt. Fick just meddelande på telefonsvararen att badbyxorna var på och att plurret väntade. Men jag är ju snuvig så jag hade ändå inte kunnat bada och saltvatten, är inte det lite jobbigt? Och 30 grader varmt är inte det lite fööör varmt? Nej, jag trivs bättre här. Varför ha semester när man kan jobba? Inga problem. Allt är lugnt.

singel-liiiiiiv

Shit vad fort man vänjer sig vid att vara själv. Lite trevligt sällskap, lite vin, skratt och helt plötsligt planerar man för framtiden. Jamenguuud ska du dit då, jag kommer! Jo, jag lovar! Och sjävklart lovar jag att komma i combats och med militärsmink på RAMBO-premiären. (Ja tjena. Vart skulle jag få tag på såna liksom.)

En perfekt början på en annars trist vecka. Tack S för det!

Nu blir det sov gott och ses imorgon!

a little bit sad, a little bit lonely

Idag var en tråkig dag. Jag ligger sjuk och min pojkvän är glad och packar inför sin solsemester. Det är inte så kul när den man är ihop med ska åka bort. Nu har han åkt och jag hoppas att han får det underbart. Men jag hade hellre haft honom här hos mig. Eller varit där med honom. Gud vad underbart vi skulle haft det. Vi brukar ha det när vi väl har semester tillsammans.

Ibland undrar jag hur det är att ha ett s.k. vanligt förhållande, ha semester ihop, planera saker långt i förväg, köpa ett sommarhus och ha tid att vara där, kunna fira helgdagar och helger ihop. Det skulle vara härligt. Men nu är det inte så.

En kompis till mig sa en gång att när man får barn blir allt annorlunda, det första året är så olik det man har haft tidigare när man bara haft tid för varandra. När vi får barn skulle det ju faktiskt, rent teoretiskt, kunna vara så att vi får MER tid för varandra. 

Hur som helst, vill inte byta ut honom för något i världen. Det är så här det är helt enkelt. Viförsöker lära oss leva med det och hitta olika vägar att få vara ihop. Och därför kan jag, trots att det var tråkigt att släppa iväg honom och jag klagar och håller på, ändå unna honom att få komma iväg till solen. Det är ju bara två veckor trots allt! Vad är det mot två månader?

Kan ju vara så att jag återkommer i ärendet om några dagar, då mindre gentil och lite mer bitter. You know me...

Voodoo?

Shit, ska man bara ge upp och inse att man aldrig kommer att bli frisk. Ska man bara acceptera läget liksom? Eller ska jag kanske ta tillfället i akt att få en liten inblick hur de kroniskt sjuka har det för att sedan bli extra glad när jag blir frisk (för det hoppas jag vid gudarna att jag blir!) Nu när febern är borta har jag fått ont i muskler och leder. Vart ska det här sluta? Kan du som utövar voodoo på mig förklara vad jag gjort så att jag kan gottgöra dig?

Tack!

hahaha

Kom just på att folk kommer att säga "vad jävla bitter hon är" när de läser mitt senaste inlägg. Duh!

jag - en push over

Jag är en jävla push over. Min pojkvän och jag skulle åka på semester runt påsk men eftersom jag inte bokat något så kommer det, istället för tio dagars ledigt ihop, bli en knapp vecka och resan som skulle gått långt bort blir nu en kortis inom Europa. Missförstå mig rätt, det kommer att bli mysigt men det hade kunnat bli ännu mysigare, ännu fler dagar, ännu längre bort och ännu varmare. Inte ens påsk får vi fira ihop för att jag inte sagt ifrån. Då jobbar han...

Och nu ska han åka på semester i lite mer än två veckor med sin kompis. Varför då? För att jag pushat att han ska åka och hävdat att det är omöjligt för mig att åka. Men hur omöjligt är omöjligt? Och är det omöjligt för mig eller jobbet? I vilket fall som helst är det så typiskt av mig att pusha för att han ska få ha kul men argumenterar inte för vår gemensamma semester trots att vi nästan aldrig har det och vi nu faktiskt hade möjligheten till semester i lite drygt en vecka. Så är det bevis nog - jag är en jävla push over!

PS: TV är kul men kan folk sluta lägga inspelningar på påsk och helger så att man kan få umgås lite med sin sambo!!! DS

Sjukling

Det här har varit min sjukaste början på ett år någonsin!!! (Och "sjukaste" är bokstavligt menat.) Har, som ni vet, haft hosta i fem veckor och nu verkar det som att jag har nån jäkla flunsa på gång on top of that! Jag hoppas att det är allergi eller en reaktion på medicinerna jag äter. Kämpar emot men nu vette fan...Kanske får ge vika för skiten.

Sa till mina arbetskamrater att "vad härligt för er då jag slutar hosta, vad skönt det kommer bli för er". Men då fick jag tillbaks "då börjar du säkert nynna med i låtar istället". Ok. Det är alltså officiellt. Jag trakasserar mina arbetskamrater varje dag på ett eller annat sätt. Sorry...

Nåväl, solen skiner! Big up, sun!!! Här kommer något litet för att uppmuntra er alla lite till! Big Up Nick cannon's Wild N' Out! (lite crappy kvalla men hoppas du kan njuta ändå!)

Godhet

Nu har jag klagat på så många företag så nu måste jag ju haussa de som är justa och serviceinriktade, även mot virrpannor som jag...

I morse vaknade jag, efter att ha legat sömnlös stora delar av natten. Efter frukost och dusch (väldigt ovanligt att jag hinner med båda, trög i starten som jag är) drar jag mig mot jobbet. På vägen går jag för att, som vanligt, inhandla en take away-latte. I min förvirring tror jag att jag har pengar i börsen. Det har jag... men långt ifrån så mycket som jag trodde. Först tror jag att jag har 19 spänn som sedan visar sig vara tio. Säger, något besvärad, att jag inte har pengar till den latte som hon står och gör. Då säger hon de förlösande orden, det ordnar sig. Och jag får min goda latte. Imorgon ska hon få de tio spänn som saknades i morse. HEJA SKÅNINGEN!!!

Feminism

Ibland undrar jag hur mycket vi tjejer ska måsta kämpa för att få framförallt killar att förstå att det finns en skillnad mellan kvinnor och män. Att det finns en skillnad i samhället som fortfarande är rätt stor. Jag undrar hur många killar som har satt sig in i hur det kan kännas att som kvinna läsa om orättvisor som t ex att i Sverige idag så har män med barn högst lön i samhället och kvinnor med barn har lägst lön? Strax ovanför kvinnor med barn ligger kvinnor utan barn och på plats två ligger män utan barn. Männen har alltså de två högsta platserna i löneligan. Oavsett om de har barn eller inte. Och kvinnor har de två jumboplatserna, oavsett om de har barn eller inte. Vill ni inte ändra på det här? Sen kan ni säga hur mycket som helst att vi är olika och att kvinnorna borde ändra på sig. Men varför är det kvinnorna som ska ändra på sig bara för att ni är lata och bekväma? 

Ibland är det jäkligt tungt att bära det här feministiska oket. Att alltid fundera. När det skulle vara så himla skönt att bara skita i de här "bevisen" och ramla in i en roll och sluta tänka. Det skulle vara så skönt. Och vem vet. Till slut kanske jag ger upp och då måste andra ta upp kampen. Kampen för att båda könen ska få göra som dom vill. Tillsammans, eller var för sig.

Och ändå måste jag säga att jag är så oerhört privilegierad i det svenska samhället. Jag är född i Sverige av svenska föräldrar och har jobb, är hetero och har rätt bra betalt. Jag hade kunnat vara lesbisk och född i ett annat land av andra föräldrar. För det konstiga är att lesbiska är mindre värda än bögar?

Jag säger inte att vi inte har ett val att förändra våra liv. Jag säger bara att vissa människor måste göra fler aktiva val än andra och att vi ska hjälpa varandra hitta de bästa vägarna.

(Och tack alla ni som gör det för det finns fler och fler väldigt goda exempel där ute!)

Fulskor

Häromdagen gick jag förbi en barnklädesbutik på Åsögatan och vad ser jag i skyltfönstret om inte de mest förhatliga skor jag kan tänka mig. Ett par bruna läderskor med storleken skriven bakpå (way before gram...) och rågummisula. Fick mig att tänka på när jag gick i ettan eller tvåan på lågstadiet och min mamma tvingade mig att ta på mig de här hemska skorna som var hårda och fula och guuuud vad jag skämdes på lekplatsen den dagen. Där stod jag och ville inte synas, tror inte att jag lekte alls den dagen, jag var fullt upptagen med att vara skamsen och gömma mig för min stora kärlek Martin. Inget roligt. Och det värsta var nog att mamma inte fattade hur hemskt jag tycke att det var!  Ska man gå i terapi för sånt här...?

VARNING: Jag låtsas vara musikjournalist men misslyckas som vanligt....

Alltså allvarligt, jag lyssnar verkligen på allt och lite till. Har kommit på att det verkar finnas en gemensam nämnare. Och det är grymma beats! Det gillar jag. Kom ihåg när jag hörde Inner Citys Good life första gången, höll på att svimma - så bra var det! Det var 1988 och ingenting jag hört tidigare lät så här. House...vilken grej.

Nu är jag helt hooked på hela Addeboy vs Cliff - och Ed Banger-grejen, tunga beats som bara tuggar i sig hud och skelett. Me likey!

'Nuf said.

PS: Så, det var lite musiksnack. Ska försöka hålla mig borta från den här skrivgenren men satt och lyssnade på Black Fist och blev så ohyggligt PEPPAD! DS

PPS: ny videor på gång med Adam Tensta och Mange Schmidt. Känns kul!

Var hos doktorn idag igen. Har ÄNTLIGEN fått nått ordentligt mot hostjäveln - antibiotika och hostmedicinen Mollipect.

Man får ut mycker info. från bipacksedlarna. Antibiotikan heter Doxyferm och är, enligt bipacksedeln, bra mot nästan allt. Så om jag har bronkit, klamydia eller borrelia kommer det nu att försvinna. Och om jag får barn om 10 månader lär det vara Doxyferms fel också. Om jag får svårt att kissa (hur konstig är inte DEN biverkningen...?) kan jag inte skylla på Doxyferm för då är det hostmedicinens fel.

Att inte läsa bipacksedeln är, i min värld, nästan detsamma som att skriva under sin egen dödsdom. Jag blir otroligt förundrar över folk som blir beroende av nässpray. Det står ju klart och tydligt på förpackningen att man inte ska använda sprayen mer än två veckor?! Hur ska man veta om den ena medicinen som man tar går ihop med den man fått från apoteket om man inte läser noggrant! Hade ju kunnat gå år skogen för mig om jag tog Samarin samtidigt som jag käkar Doxyferm!! Och vem tar inte Samarin på söndag morgon?

Det positiva med det hela är väl att jag troligtvis aldrig kommer att bli tablettmissbrukare eller knarkare. "Mixa sorbril OCH heroin! Nej vet du vad, det skulle både ge mig leverskador, diarré och kräkningar?"

Tack ska han ha!

Ibland blir livet lite mindre fyllt med innehåll. Det var han som fick mig, snarare UPPMANADE mig att börja blogga. Och nu lägger han ner. Jag som läst varje dag. Och även om det kanske inte fyllt mitt liv med så mycket mening så har det iallafall fyllt mitt liv med lite "extra allt" dvs innehåll.
Tack ska han ha!

Otrohet och lojalitet

Jag tycker att otrohet är dynga och jag är väldigt lojal. Kan ibland tycka att det är absurt när vissa personer nästan skryter med sin otrohet. Jag blir illa berörd om jag hör någon som jag tycker om som hånglat med någon som de inte är ihop med. Jag kan liksom inte förstå hur det går ihop. I mina värsta mardrömmar blir jag utsatt för otrohet och mår riktigt kass när jag vaknar upp.

Men så finns det den här konstiga sidan av att vara lojal. Och det gäller de företag som man jobbar för. Jag är oerhört lojal i jobbet också nämligen. Höll på att inte få mitt nuvarande jobb för att jag inte ville säga vad jag hade för förslag på förändringar under intervjun (ville ju inte ha hjälpt en konkurrent om jag inte skulle få jobbet!). Fick en åthutning efter första intervjun och fick komma tillbaks. Då gjorde jag bättre ifrån mig. Jag fick som bekant jobbet. Den här typen av lojalitet är som sagt lite konstig. För nu sitter jag på andra sidan och är oerhört lojal där också...

Otrohet och lojalitet. Det ena är dynga, det andra är bra men enbart i lagoma doser. För lojalitet får man vara försiktig med så att det inte går överstyr...

En riktig Stockholmare

När jag flyttade till Stockholm var söder ett blankt blad. Jag hittade inte Pelikan och blandade alltid ihop Skånegatan och Bondegatan. När jag bodde på Tegnérgatan blev jag förvånad när jag kom till en öppen plats där jag varit förut och insåg att det var Odenplan - och att jag bodde precis bredvid den! Var nog mitt första stora Stockholmsögonblick.

Idag hittar jag väldigt bra i Stockholm även om jag ibland får hjärnsläpp när någon säger Hantverkargatan eler Krukmakargatan - även om jag mycket väl vet var de ligger.

Häromdagen gick några fyllegubbar förbi mig och sa - där har du en riktig Stockholmare.

Fan trot.

Mer frukt och grönsaker

Igår satt jag på Ljunggrens, åt god middag och sa att jag borde verkligen skärpa mig. Jag äter för dålig mat och äter ingen frukt och knappt några grönsaker.

Idag sitter jag här med tre sharonfrukter och juice. Men av helt fel anledning...Vi tar det från början.

Min pojkvän och hans kompanjon jobbar efter devisen work hard, play hard. De jobbar hårt som gnun och när de väl är lediga partar det så det står härliga till. Igår var en ledig dag som skulle inledas med fin redarlunch på Gondolen. Uppenbarligen stängde Gondolens lunch klockan två så efter en vända på Reisen och, tror jag, Zum Fransiskaner, landade de på Grand med varsitt glas fyllt med champagne i handen. Nu börjar jag få härliga fylle-SMS från Mr R och jag börjar bli avundsjuk på deras obekymrade liv.

Jag bestämmer mig för att haka på deras obekymrade livsstil och möter upp partygossarna för en sen middag på Ljunggrens eftersom avundsjukan har tagit överhanden. Får höra att de har hunnit med typ fyra ställen till mellan Grand och Ljunggrens bl a Le Rouge där Mr R inmundigat min favoritdrink Aviator. Aaaargh. Fru M möter också upp och det är alltså här samtalet om mitt dåliga fruktintag utspelar sig.

Efter Ljunggrens drar vi vidare (utom Fru M som drar hemåt, mycket på jobbet där också) till ...och himlen därtill. Underbart, mer champagne och mycket snack och vacker utsikt. Vi stannar tills vi ljusen tänds. En cheeseburgare på McDonalds, Mr R och M följer med hem för att fylla på spritförrådet. Jag ramlar i säng runt två, M och Mr R ramlar vidare till kontoret.


Och så sitter jag här, med frukt och juice av helt fel anledning. Jag behöver socker regelbundet under dagen för att kunna jobba...Så tänk på det ungdomar. Ät frukt och grönt. (Men du kanske ska skippa drinkarna innan...)

PS. Mr R droppade hem strax innan jag gick till jobbet...DS

Sur som en kart

Shit vad jag är genomskinlig när jag blir sur och arg. Blev uttvingad ur ett viktigt möte i morse för att åka på en presentation som blivit tokigt inbokad (jag skulle vara inne i stan halv när mitt tidigare möte slutade halv i hammarby sjöstad). Då blir jag helt sur för att jag inte får vara kvar i det första mötet och surar typ hela vägen till parkeringen. Men sen fick jag åka BMW-SUV till stan och då blev det liiiite roligare igen.

Sur - det är mitt andra mellannamn efter bitter.

Jag vill vara tuff

Jag skulle så gärna vilja vara lite tuff och hård. Funkar sådär. Får ofta höra att jag är för snäll och om jag någon gång säger att jag tycker illa om någon eller något blir folk ofta chockade.

Men det finns något som jag är duktig på att hata - företag och deras urusla service! Hade ett långt aggresivt samtal under lunchen där jag öste ur mig galla på alla de företag som gjort mig orätt!! Och de är MÅNGA! Mr R sa en gång till mig, när jag pratat med Bredbandsbolaget, att "så där får man inte behandla människor...". Jo, om de behandlar mig som skit behandlar jag dem som skit tillbaka...

Not giving a

Kollade in andra avsnittet av Ajjens Off Beat och hörde, för första gången, den här OTROLIGT GRYMMA låten! Shit vad bra! Och vilken grym video. Men kom ihåg, det är inte killen som gjort låten som framför den i videon...

PS. Men Black fist är med i videon, kolla in den koola snubben med korsade armar bakom "MCn"...DS

Jahani

Läste i city i morse att 80% av killar 18-29 tycker att de städas jämställt där hemma. Av tjejer i samma åldersgrupp säger endast 43% att det städas jämställt hemma.

Jag är inte så duktig på matte men det är nåt som inte stämmer här....

SL...IGEEEEEENNN

AAAARGHHHH, är nästan  för arg för att skriva. SL har gjort till sin sak att göra det så svårt som möjligt att använda deras tjänster. Och hela tiden ska vi kollas upp av kontrollanter och är det inte kontrollanter så är det hemska väktare. Kan de inte förstå att de just nu inte går att se på något annat sätt en ett företag helt utan känslor. Ett företag helt byggt på hemska principer där människan inte ens verkar finnas med i beräkningen. Oj vad skönt de skulle tycka att det var om vi alla var maskiner....

SL - människohatarna! SL - antihumanisterna! Upp till kamp!!!

Ordningen återställd

Hmmm, var just inne på min pojkväns facebook. Såg bland annat hans top friend-lista och lyssna på den här vänner - jag är inte min pojkväns top top friend!!! Jag är tvåa... 

Nu är ju den som är etta en väldigt trevlig tjej, en gammal god vän som har funnits i hans liv i väldigt många fler år än jag. Snygg och smart är hon också. Så hon borde verkligen vara väldigt mångas top friend. Absolut. Men ska hon vara min pojkväns top top friend? Jag är skeptisk...

Eder bittra ledsagare

PS. Härligt, ordningen återställd, har äntligen hittat nåt att vara bitter på! DS

My life is perfect

Ska jag lägga ner bloggen då?

Kvällens oufit

Eller blir det för mycket?

Idag är jag obitter (Obs, smööööörvarning! Bittra läsare varnas!)

Det finns många saker jag är bitter över, men inte allt. Känner mig oerhört privilegierad över att få jobba med de människor jag gör! Just nu sitter t ex Jonas och Janne i en soffa i köket och har ett möte och när man går förbi och frågar vad de gör säger de "Vi sitter och saknar dig". Åhhhh!

PS. Såja Janne, nu fick du också vara med i min blogg! Trogna läsare belönas, folks'! DS